söndag 11 augusti 2013

Grunderna

Förord med varningstext

I denna blogg ska jag försöka förklara min syn på hur en människa fungerar på ett psykologiskt plan.
Det går att applicera detta tänk på alla varelser med känsloliknande möjligheter, såsom hundar, katter m.fl. men där så är det mindre mångfacetterat.
Jag måste varna för att detta är skrivet utifrån ett väldigt känslokallt perspektiv som använder extremsituationer utan "att blinka", de åskådligör saker på ett intellektuellt lätt sätt men kanske känslomässigt provocerande. Jag ber på förhand om ursäkt för detta men när man ska försöka förstå människan så anser jag att man med förståndet ska försöka förstå känslorna och inte med känslorna förstå förståndet(detta är en grov generalisering).

Människan är en varelse/maskin

Jag anser att en människa är en biologisk varelse(/maskin om man så önskar) med en massa egenskaper, dessa egenskaper är en blandning av arv och miljö. Egenskaperna är både fysiska och psykiska, där det psykiska egentligen är komplicerad fysik som inte uppenbart syns, men jag kommer att använda den vedertagna benämningen "psykisk" för enkelhetens skull . Det finns en till aspekt som jag inte kommer att ta upp och det är  gudspåverkan som ligger utanför denna blogg.

Inte tabula rasa eftersom genetiska variationer.

När en människa föds så är den inte ett blankt papper(tabula rasa) utan barnet har en massa gener och grundegenskaper som kommer att påverka barnet resten av livet och ge det fördelar och nackdelar. Enklaste beviset för detta är extremen att barn föds med "defekter" eller om man så vill kalla dem "genetiskt variation", dessa variationer kan variera från den färgblindhet som jag själv har till mycket mer, dessa variationer kan vara både fysiska och psykiska.
 I färgblindhetens fall så är det inte alltid en ren "defekt", många färgblinda har fler stavar än tappar så de har aningen bättre mörkerseende. Det vill säga ganska dålig egenskap i dagens ljusa färgberoende samhälle, så i vårt samhälle så kan man säga att det är en "defekt".

Påverkar arvet/variationerna nånting?

Ett exempel på påverkan är att ett färgblint barn kan ha svårare att skilja mellan mogna röda frukter och gröna frukter och därigenom kanske inte gilla den frukten ö.h.t., detta leder till att för länge sedan så kunde det leda till kostskillnader, nuförtiden så är utbudet så stort och någon annan väljer frukten åt en så det är inget större problem. Men det finns andra områden där det har blivit värre.

Arvet påver och miljön påverkar

Om man är färgblind elektriker så är det mindre lyckat ibland, där har jag råkat ut för röda och gröna kablar, är man lite insatt inom elektricitet så vet man att det är väldigt hälsosamt att kunna skilja på kablarna som är strömförande och inte, vilket jag inte alltid har gjort och jag har fått uppleva lite extra spänning i mitt liv.
Jag själv har inte råkat ut för några bestående skador men har kompisar som har tappat ett par fingrar.
Där kan man se en direkt koppling mellan arvet(färgblindheten) leder till att man varit sämre anpassad till miljön(elektrisk montering) vilket har lett till skada som lett till sämre förmåga att fungera och förhoppningsvis ökad försiktighet vid elektrisk montering.

Beteende utifrån förutsättningar

Om man har läst min text ovan så har man sett att jag har gjort en (för?) enkel koppling mellan arv av färgblindhet och elektrisk miljö med röda och gröna kablar som lett till fysisk skada och förhoppningsvis försiktighet vid elektrisk montering.
Det som jag vill påvisa, vilket kanske är att slå in öppna dörrar för de flesta, är att olika förutsättningar leder till olika beteenden.

Gå ner djupare under ytan på känslorna

Nu har vi bara rört oss med begrepp och bilder som vi tror är exakta, som är definierade, som finns.
För att vi ska förstå oss på djupet så måste vi lämna språket. eller egentligen inte, vi måste förstå att språket bygger ovanpå vad vi känner, att språket är en förenkling, en approximation av vad vi känner.
Det finns tre sätt att få orden definierade, det ena är att 
  1. Någon säger ordet och vi befinner oss i den situation som ordet passar och därför förknippar ordet med situationen. Exempelvis så är det så vi lär oss mamma och pappa osv.
  2. Vi ser någon annan i situationen och definierar ordet utifrån en situation för någon annna för vi sätter oss in i hur den personen upplever det.
  3. En rent logisk definition, t.ex. vi säger att ordet "utmärkt" betyder "mycket bra", här finns inga personer eller situationer inblandade och vi lär oss ändå vad ordet betyder. Här "målar man upp en bild med andra bilder"

Vi måste förstå att våra känslor fanns först

Vi måste förstå att våra känslor fanns först och att orden sedan blir en approximation till vad vi känner.
Exempel Ett barn faller och slår sig och då säger föräldrarna "aj aj, ont!"
Då associerar barnet ihop eventuell smärta med "aj aj, ont".
Detta är ingen exakt vetenskap då föräldrarna egentligen inte vet om barnet fick ont utan förutsatte det eftersom de själva skulle ha fått det i den situationen.
(Det förutsätter att barnet har förmågan att höra, förmågan att associera, förmågan att generalisera, förmågan att diskriminera mm.)
Dit jag vill komma är att jag inte kan vara säker på att mina ord för mina känslor har samma betydelse som andras ord för deras känslor. Man har byggt upp ett eget "ordberg" som förhoppingsvis är ganska lika andras ordberg, skiljer det sig för mycket så får man svårt att kommunicera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar